Onsdag 151209, Indokina 50+
Plats: Vietnam
Hotell: Bussen
Nattbuss Hoi An - Ho Chi Minh City, Vietnam 859 km, totalt 2024 km
Vi åkte från vårt fina hotell med den underbara personalen kl 0900 lokal tid. Det blev en hel del dricks där. På mina RB-resor har jag nog inte mött vänligare personal.
Vid tolvtiden, efter tre timmar stop i My Lai. Kriget och vi följs åt i detta krigshärjade land.Son My-massakern, på engelska ofta kallad My Lai-massakern eller, mindre språkligt korrekt, Song My-massakern, var ett massmord på 504 (vietnamesiska uppgifter) obeväpnade sydvietnamesiska medborgare utfört av amerikanska soldater under Vietnamkriget den 16 mars 1968. Offren var civila och majoriteten av dem var kvinnor och barn.
Under morgonen den 16 mars 1968 gick en pluton på 30 man från tredje kompaniet (kompani C) ur den 11:e brigaden, ledd av löjtnanten William Calley, bärsärkagång bland människorna, djuren och husen i byn. Baserat på en underrättelserapport hade de väntat sig att finna ett FNL-fäste, men istället möttes de av vanliga bybor, många av dem kvinnor och barn. Någon fientlig eldgivning rapporteras inte ha förekommit. Vittnesmål från Salvadore LaMartina, en av plutonsmedlemmarna, visar på massakerns ytterliga brutalitet: "Did you obey your orders? Yes, sir. What were your orders?. Kill anything that breathed."
Alla i byn sköts ned med automatvapen; i flera fall föregicks morden av tortyr, våldtäkt och andra övergrepp.
Händelsen dokumenterades noga av arméfotografen Ronald L. Haeberle.
Efterspel
Vid en rättegång 1970 ställdes löjtnanten William Calley till svars för massakern och dömdes året därpå till livstids fängelse för 22 fall av mord på vietnamesiska civila. Han behövde dock endast sitta tre dagar i militärt fängelse, eftersom straffet blev reducerat till husarrest på order från Vita Huset (Nixon). Han fick villkorlig frigivning 1974, efter tre och ett halvt år. En hyllningssång tillägnad Calley, The Battle Hymn of Lt. Calley spelades in 1971 och sålde på fyra dagar mer än en miljon exemplar i USA. Krig i alla former är fasansfullt.
Vi fick se en cd med tyvärr mycket dåligt ljud. En amerikansk soldat som deltog i massakern satt och pratade med en vietnames vars hela familj utplånades under massakern. Amerikanen hade förträngt alla minnesbilder eller skämdes över sitt deltagande. Så länge monumenten är värdiga och påminner oss om krigets fasor tycker jag att det är viktigt att vi ständigt blir påminda om detta. Tyvärr blir det mera längre fram i resan.
01 Gruppfoto frånHoi An
02 Vår helt OK sovbuss
03 Hyfsad Asian toa
04 Vår buss med wifi som funkade rätt ofta
05 Moped = transportmedel
06 Monument vid My Lai
07 Bussreperationa mitt uti nowhere Vietnam
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar